Hej mitt vinterland, nu är du här! 

Med skridskorna redo i husbilsbagaget

När vädret är oss nådigt är Sverige trots allt vinterparadiset på jorden.

Snöfria sjöar och snötyngda fjäll står högst på önskelistan.

Precis så kan det bli i Värmland!

Vi sitter i flödande sol, klädda i shorts och linne, och tittar ut över den trivsamma portugisiska campingen där vi firar jul. Jag har just kollat vädersajten yr.no och räcker med en djup suck över mobilen till Bobo.

”Nääej, det är inte sant”, utbrister hon.

Hejdar sig sedan och konstaterar att man ju inte kan få allt här i världen.

”Nu har vi det ju gott här i värmen, eller hur?” Paus. ”Visst har vi?”

Jodå. Men ändå.

Temperaturen sjunker

Över julhelgen sjunker temperaturen steg för steg i Karlstad, för att i mellandagarna landa runt sju minusgrader. Inte en bris, inte en snöflinga stör under denna tid isbildningen på Kattfjorden, Hammarösjön, i Gapern, Bergslagskanalen och ja, ingenstans där finfin skridskois kan lägga sig.

Solstaskärets kontrollanter kommer att åka som skottspolar och pika isen och föreningens automatiska telefonsvarare med israpporter kommer att gå varm.

Stockholm är onekligen landets centrum för långfärdsskridsko, men södra Värmland ligger inte långt efter. Vad Värmland också har, utöver sjöar och vattendrag, är holländare. Massor av holländare, som slagit sig ner utanför tätorterna för att få det andrum de saknar i sitt hemland.

Nyfrälsta på skridsko

Vi på Nomadliv är ganska nyfrälsta som skridskoåkare och alldeles för hariga för att ge oss ut på egen hand på oprövade isar. Därför har vi tre möjligheter. Vi kan haka på några av Solstaskärets många helgturer, där vi kan välja på allt från stapplig nybörjarnivå till blixtsnabba turer för de mest rutinerade.

Vi kan åka med våra goda vänner som har läst isar i trettio år och bara plumsat en gång. Eller vi kan åka på säkra banor på några av de sjöar som mestadels holländare håller plogade och farbara även när det har fallit snö.

Karlstadsbornas stora friluftsvardagsrum ligger annars västerut i stan, vid den del av Vänern som kallas Kattfjorden. Här finns lägligt nog två vinteröppna campingplatser, Skutberget och Bomstadbaden. Utanför dessa vimlar det av långfärdsskridskoåkare och vintermetare när isen håller.

På båda campingarna finns det fina serviceanläggningar som är öppna vintertid och varma och sköna. På Bomstadbaden finns till och med ett härligt spa att värma sig i.

Det går också att dra österut, mot Bergslagskanalen där ett gäng entusiaster håller långa avsnitt farbara. En bra bas är då Nässundet mellan Kristinehamn och Storfors, där det finns gott om parkeringsplatser för husbilar.

Fika mitt på sjön

Inte långt härifrån ligger sjön Vilången, där andra holländare plogar upp en milslång sträcka och ställer ut fikakorgar utmed banan. Det är bara att stanna till, lägga en slant i en burk och förse sig ur termosar och brödburkar. Vid Vilången är

parkeringsytorna dock begränsade, så det lär

inte få plats många husbilar där på en gång.

Den som likt oss vill ha precis allt, kan pröva att

ta in på Camping 45 i Torsby och ha den som bas

för turer upp till Hovfjället som har femton ned-

farter av olika färg samt fantastiskt välpre-

parerade längdspår i vacker fjällmiljö.

Och andra dagar pröva isen på den lilla sjön

Övre Brocken som också hålls farbar av när-

boende holländare.

Vi må vara avundsjuka, men inte missunnsamma,

så vi tar en njutbar tugga av det underbara

portugisiska bakverket pasteis de nata och drar

iväg ett sms till våra goda vänner med tillönsk-

ning om härlig skridskoåkning. ”Och vi är ju

snart hemma igen”, säger Bobo belåtet.