 |
|---|
SVERIGE
Göta kanal ska vara här
Göta kanal minst lika bra på torra land!
Dramatiska slussningar, andra människors gräl, härliga cykelturer och skön marin miljö. Inte finns det någon anledning att segla Göta kanal med båt när man kan göra det torrskodd med husbil.
Uppvuxen på segelbåtar, halvtonnare som jollar, valde jag tidigt bort seglingen i mitt vuxna liv. Det enda som blev kvar var en windsurfingbräda som jag hade mycket skoj med så länge ryggen höll.
Jag har däremot hört otaliga slusshistorier genom åren. ”Skilsmässodiket”, you know. Filmerna Göta kanal, ni minns. Jodå, här finns mycket att hämta i den dramatiska och dråpliga genren.
Själv har jag två slussupplevelser. Den första när jag för många år sedan följde med segelfartyget Victoria af Carlstad på hennes första tur till Göteborg, på väg till Costa Rica. Göta älv således, och Trollhättans kanal.
Hela besättningen var utmattad efter flera veckors dygnet runt-spurt med att få båten klar för en Atlantsegling. Så det var lite si och så med koncentrationen när vi slussade oss igenom Trollhättan.
Vi låg prydligt förtöjda när bassängen började tömmas på vatten. Plötsligt upptäckte någon att båten hade vridit sig så att bogsprötet pekade rakt in över kajkanten. Rop och skrik och kaptenen Lacke far iväg och klättrar vig som en apa in till kajen via bogsprötet och hinner knuffa båten rätt precis innan sprötet börjar brytas mot kajen.
Där blev det rätt mycket puls ett tag.
Och i somras tog vi en vätskepaus vid Sjötorps sluss nr 4-5 och satt i gräset och pratade med båtbesättningar som väntade på slussning. I en stor motorbåt bekantade vi oss med två hundar som vaktade som örnar uppe i styrpulpeten och med deras matte som visade sig vara från mina gamla hemtrakter.
När det blev dags för urtappning av vatten bad matten mig att kasta loss åt ekipaget och då ser jag att det är trassel i deras tross och en stor knut ligger och spärrar tampen från att löpa fritt genom järnöglan som den måste ut igenom.
Med risk för allvarliga klämskador agerar jag snabbt och med ryggmärgen och lyckas lirka knuten genom järnöglan innan tampen sträcks och båten skulle ha blivit hängande i sin förtöjning.
Puls igen.
Kvinnan från Karlstad tackar lite generat för insatsen och suckar ”Ja, man börjar tappa fokus nu, efter sexton slussar. Gud vad skönt det ska bli att få komma iland!”
Jag är så fantastiskt tacksam för att jag valde husbil framför båt. Göta kanal kan jag uppleva hur många gånger som helst ändå.